Skikkelig stoked!

Apar efter instagram-taggen #throwbackthursday här på bloggis eftersom ni där hemma i datorsofforna säkert är förpillrat nyfikna på var vi kommer ifrån och hur vi kom hit.

 

Låt oss ta det från början. Vi föddes på det glada nittiotalet i den stad i södra mellansverige som går under öknamnet Plattsala. Det roligaste som finns i Plattsala med omnejd är att springa halvmaraton på Dagge H:s väg en blåsig höstdag samt att hasa runt Almunge golfbana på längdskidor (för internationella läsare: Langrenn/nordic skiing). Ungefär. Och det kanske kan vara svårt för er att förstå det, men efter ett tag kommer man till en gräns. När. Man. Vill. Ha. Något. Mer.

 

Typ lite berg. En kust med vågor på. Snösäkra vintrar. Etc etc etc etc.

 

Jag som sitter vid den tangentbordsformade pennan har flyttat lite hit och dit i öst-västlig riktning medan min partner in crime rör sig mer i längsled, nord till syd. Och så korsades våra vägar igen i somras i metropolen Älvsbyn där solen alltid skiner och Hanna sa Fan Klara, jag tror jag flyttar till Lofoten och efter ca 2 minuters betänketid svarade jag Fan Hanna, jag vill inte vara påträngande, men kan jag haka på eller?.

 

Och så drog vi hit några veckor senare och samlade på oss skidor och selar och en lång rad olika sorters pjäxor och hjälmar och sånt. Firre käkar vi varje dag och morgonbadar när andan faller på (ca 1 gång i livet).

 

Här är en bild från den gamla och för all del fina tiden i Plattsala.